Torsdag.
Tåg mot Sundsvall. 12.48 om jag inte minns fel. Städade, fixade. Emmy knackade på dörren (=skrämde ihjäl mig för andra gången) vid femtiden. Ehm, lycka. Sen handlade vi. Fryspizza, cola, choklad, pannacotta-ingredienser. Åt. Tittade på film, Tittanick, om den där båten som sjönk. Sov (vid sjusnåret på morgonen.)

Fredag.
Jag klev upp klockan ett, klev rakt in i duschen, ut igen, slog på tvn och sen halvkollade vi - jag iallafall - på The Sound of Music. Sen är det suddigt. Vi handlade iallafall. Grillad kyckling och potatissallad. Cola också. Godis? Kanske. Tittade vi på film? Antagligen. Vi följde strömmen ner till hamnen, beundrade fina fyrverkerier. Nytt år, waow typ.

Lördag.
Melker a.k.a. Hampus (som han egentligen heter) hoppade på en buss från Härnösand till Sundsvall innan vi ens klivit upp ur sängen. Då blev det lite bråttom. Mötte honom, gick hem. Pratade (inte jag), uhm, åt Gorby's och nudlar. Köpte godis på Hemmakväll, tittade på Revolutionary Road. Pratade och skrattade (jag också) mycket. Sov, till slut.

Söndag.
Melkerbooi lämnade oss innan vi andra ens klivit ur sängen. Vi vaknade iochförsig klockan två. Men han kom tillbaka. Efter många om och men kom han tillbaka. Han hade missat bussen.
Emmy och Hampus sprang iväg till Ica, jag tog en dusch, och dom kom tillbaka med mat. Innan jag ens duschat färdigt. Nästan. Jag var trött. Sjukligt trött.
Vi (fast inte jag) gjorde pizza, god pizza. Överdrivet god nästan. Drack cola också, no shit. Sen missade han nästan bussen igen, men han hade tur, den jäveln.
Och vad gjorde jag och Emmy sen, vi som blivit lämnade kvar? Köpte chips och Kinder Maxi-choklad och försökte kolla på film. Halva Shrooms och halva The Blind Side, men vi var nog inte på filmhumör. Sov.

Måndag.
Handlade. Fläskschnitzel och pulvermos, +bearnaise. Tuttifrutti-godis och Plopp. Cola (!!!). Lagade och åt maten. Laddade ner Ratatouille och The Notebook, tittade på filmerna, åt godiset, grät, sov.

Tisdag.
Åt mos och köttbullar. Med alla möjliga såser. Drack Trocadero, grattis.
Sen. var. det. dags. för. Emmy. att. åka. hem.
Och tomheten efter att ha varit nära inpå någon i 6 dagar är obeskrivlig. Det kändes sjukt ensamt där ett tag, hade svårt att se ljuset i slutet av tunneln. Haha.
Väntade i vad som kändes som en evighet, på ett tåg som inte kom. Bussersättning ju. Mysigt. Sen, hemma.

Och nu vill jag ta tillfället i akt att tacka Emmy för 6 otroligt mysiga dagar. Let's do it again as soon as possible.